
Metern. Kilot. Sekunden. Vi tar dem för självklara – ingen ifrågasätter längden på en meter, eller kräver att en sekund ska bli kortare. Om inte ett kilo var ett kilo överallt i världen skulle tillvaron kompliceras, minst sagt. Ändå är måtten bara överenskommelser, påhittade av människan.
Kvaliteten i tjänster kan tyckas mer komplicerad att mäta än vikt och längd. Men särskilt våra välfärdstjänster förtjänar rustika och lättolkade kvalitetsmått. Det är viktigt framför allt för alla som är beroende av tjänsterna. Men också för beställarna – våra folkvalda politiker – och finansiärerna, det vill säga skattebetalarna.
Vår ambition är att tillhandahålla just detta.
Mått på kvaliteten i välfärden.
Den välfärd som vi gemensamt finansierar och fördelar efter behov måste ha bästa möjliga kvalitet utifrån de förutsättningar som ges. Det håller de flesta med om. Däremot kan meningarna vara delade om vad som är kvalitet, och hur den ska mätas. Enligt vår definition uppstår kvalitet när förväntningar, behov och krav uppfylls. Om kvalitetsmålet uppnås avgörs ytterst av den som tar emot och använder välfärdstjänsten.
För att mäta mer diffusa och komplexa företeelser – som hållbarhet, smak, upplevelse eller tjänsters kvalitet – krävs nya mått. Europeiska forskare har i flera år arbetat med detta. Forskarnas resultat gör det möjligt att sätta samman en mängd olika typer av nyckeltal – med olika skalor och enheter – till ett sammanvägt index. Metoden gör det möjligt att jämföra resultat. Både över tid och mellan olika utförare, till exempel kommuner.
Ett index är en sammanvägning av flera olika data som i något avseende indikerar det vi vill mäta, i vårt fall kvalitet i en välfärdstjänst. Indikatorerna kan se helt olika ut, till exempel andel nöjda i procent, i vilken grad ett visst krav uppfylls (0, 1 eller 2), eller om ett efterfrågat arbetssätt finns på plats (ja eller nej). Indexet är inte bara en sammanslagning av olika typer av data. Indikatorer som berör ett visst område slås samman till ett kvalitetsområde. De olika kvalitetsområdena viktas sedan utifrån målgruppens perspektiv. Viktigare inslag ger större utslag i indexet, och mindre viktiga har lägre påverkan, men spelar ändå viss roll.
Exemplet Hemtjänstindex
Ett exempel på ett kvalitetsindex är det Hemtjänstindex som Välfärdsindex i Sverige sammanställer årligen. Indexet följer upp alla olika delar av hemtjänsten och byggs upp av fyra olika delindex: Information, biståndshandläggning, utförande samt stöd och utveckling.
Indexet ger kommunerna en samlad bild av kvaliteten i den hemtjänst de ansvarar för, men också möjlighet att i detalj se styrkor och förbättringspotential. En kommun kan jämföra sitt resultat över tid och med andra kommuner. Syftet med indexet är att driva på kvalitetsarbetet i hela landet.
Hur vi jobbar
När vi utvecklar ett index utgår vi från den metod om sex steg som har tagits fram i samarbete med det statliga forskningsinstitutet RISE. Därutöver sker en omfattande dialog och samverkan med berörda målgrupper och intressenter för att kunna färdigställa och lansera ett relevant, pålitligt och användbart index. Arbetet sker i följande övergripande steg:
1
Först definieras vad som är kvalitet i den tjänst som ska mätas.
2
I nästa steg identifieras, analyseras och grupperas de datakällor som indikerar den kvalitet som ska mätas .
3
En kartläggning görs över hur målgruppen för tjänsten värderar de olika delar som tjänsten utgörs av – alltså hur användarna viktar beståndsdelarna.
4
Alla relevanta data vägs samman till en mätmodell.
5
Mätmodellen justeras och fastställs i dialog med representanter från målgruppen, forskare och andra berörda intressenter.
6
Mätresultat görs tillgängliga på ett objektivt och pedagogiskt sätt.
Om oss
Vårt arbete utgår ifrån vårt kontor i centrala Stockholm. Digitalt arbetar vi tillsammans med kommuner över hela Sverige. För uppdatering om vår verksamhet – följ oss på LinkedIn!